Supersaft

När jag ska lyxa till det lite på kvällarna häller jag upp ett glas hemgjord saft. Supergott!

En saftduk är ett måste om man vill göra saft eller gelé eftersom det silar bort skalen. Det var inte alls svårt att göra saft ... 

... men köket blev lite kladdigt!

Men det kan man stå ut med när resultatet blev fyra fina flaskor saft. En med svarta vinbär och tre med röda. 

Bäddar in växterna

"Klippa gräset i november!" utbrast min kolonigranne när han såg mig. "Vaddå är det fel att göra så?" sa jag, lite skrämd över mitt eventuella snedsteg. Nej, det är bara konstigt, menade han på. Och visst är det knasigt att hösten fortfarande håller greppet och att träden fortfarande har ganska mycket löv kvar.

Körde gräsklipparen över de löv som fallit, det blev en härlig mix av gräsklipp och löv i småbitar. 

Lövklippet lade jag vid botten av mina mest vinterkänsliga växter, som den här höstanemonen. Förhoppningsvis skyddar det mot kylan. Resten hamnade på kökslandet och i komposterna. 

Vitlök – andra försöket

Jag lyckades inte med vitlöken jag satte förra året. Det kan ha berott på att vitlöken jag planterade torkat lite grann innan, eller så var det något annat som gick snett. Men skam den som ger sig. 

Jag hittade en fransk sort, 'Sabadrome', på Rosendals trädgård som jag inte kunde motstå. Med mig fick jag en odlingsbeskrivning där det stod att vitlök bör odlas i sandblandad jord.

Hmm, jag som har ganska lerig jord, hur ska det gå? Jag har hört att sandig jord inte är ett måste men eftersom jag misslyckades förra året ville jag försöka göra "by the book" denna gång. För blöt jord kan visst få löken att ruttna medan sand gör jorden mer luftig. 

Lösningen som jag hittade på var att köpa en påse sandlådesand. 

Sanden blandade jag i jorden i en liten odlingsram. Tanken med ramen är att jag inte ska glömma bort var jag planterat vitlöken eftersom det tar nästan ett år innan jag kan skörda. Dessutom borde den hålla sanden på rätt plats. 

Är inte det här sandblandad jord så säg?

Sedan var det bara att dela löken i klyftor och trycka ner dem i jorden med botten nedåt. Och vänta!

Grannt besök

Min kolonigranne tittade förbi... 

... och gav mig två fina dekorationspumpor. Vilken oväntat trevlig gest!

Nästa år hoppas jag kunna ge en pumpa tillbaka som jag själv har odlat. 

Gräsmatta blir köksland

Gräsmatta – visst är det fint. Men det är också lite slöseri med yta. Och mitt köksland har potential att bli mycket större. Så jag prövar att göra så här: 

1. Jag gräver upp gräsmattan, till att börja med en 1 meter bred remsa.

2. Jag vänder gräset upp och ned. 

3. Jag lägger på gräsklipp, som ger näring och mull till jorden.

4. Sist lägger jag kompostjord ovanpå och sätter dit några träplankor som stöd – och vips har jag ett nytt köksland!

Det blir spännande att se om jorden blir lucker och fin till våren och om gräsrötterna hinner förmultna. Här har jag tänkt odla pumpa och squash. Jag har spanat över till grannen som skördar stora exemplar av båda sorter så så svårt kan det ju inte vara. 

Allt om Trädgårds provkök

Pumpapizza! Det blev kvällens middag. Sedan vi hade med receptet på Frö till fat i tidningen har jag velat pröva det. Förutom pumpa är det chevre, prosciutto  och timjan på. Och det blev gott!

Några andra recept ur tidningen som jag provlagat under sommaren är: 

Taos mangolddolmar från reportaget om de 3 kolonisterna.

De tog en stund att göra men de smakade fräscht och gott!

Timjandoftande mangoldstuvning från Frö till fat om mangold. 

Mycket vitlökssmak men krämigt och gott. 

Det sistnämda receptet är från Maja Söderbergs mycket fina bok Sju årstider i Majas kök (Ica bokförlag) som kom i våras.

Jag har intervjuat Maja, hon är en inspirerande tjej, kolla in hennes hemsida klimatmat.se. Förutom att engagera sig för klimatsmart mat har hon tagit initiativ till samåkning och odling tillsammans med andra bybor i sin hemort Tolg.

Jag är glad att jag hittat lite goda mangoldrecept, eftersom jag inte varit bekant med mangold innan jag började odla det i år. Något som inte varit med i tidningen men som jag varmt kan rekommendera är att ha mangold i lasagne, det är supersmaskigt. 

Har ni lagat några recept ur tidningen och hur blev det i så fall?

Äppeltider

Just nu är kolonistugan fylld av äpplen. Jag har tre äppelträd och alla har dignat av frukt. Det ena trädet är 'Lobo', och det andra är ympat så det är både 'Kim' och 'Ingrid Marie'.

Det tredje trädet vars äpplen är alldeles gröna visste jag inte vad det var för sort så jag begav mig till Brunnsvikens trädgård när det var äppeldagar för några veckor sedan. Här fanns en utställning med säkert ett hundratal äppelsorter. 

Äpplena låg på små fat med varsin namnskylt, det var riktigt fint, men jag kunde inte hitta något äpple som liknade mina. 

Som tur var fanns det pomologer där som kunde hjälpa mig. De skar mina äpplen itu och kunde snart konstatera att de var av den holländska sorten 'Belle de Boskoop'. De ska skördas i mitten av oktober, och sedan lagras fram till januari, då de ska vara riktigt goda. Enligt pomologerna kan de bli jättegod cider. 

Men då gäller det ju att lagra dem rätt så att de håller sig fina tills dess. 

De äpplen jag inte äter direkt eller gör mos av lagrar jag nu efter pomologernas råd. 

Jag lägger äpplena i kartonger med tidningspapper mellan lagren. Och så har jag skaffat ett litet oljeelement som kommer att hålla värmen runt tio grader i stugan, vilket blir bra för äpplena. 

Här skördar jag äpplet 'Kim'.

Äpplen som faller till marken är viktigt att plocka undan, annars kommer det råttor och äter på dem. Jag lägger mina i kökskomposten. 

Ett av mina bästa inköp i år är en äppelskalare som skalar, kärnar ur och skär äpplet i en fin spiral på bara några sekunder. 

Fin är den också!

Och moset blev så gott. Jag hade bara i lite vaniljsocker, citronsaft och så spetsade jag med rom. Vilka är era bästa recept på äppelmos?

Gettin' chilly

Jag försöker lära av mina misstag. Förra året när jag skulle övervintra mina chiliplantor så dog de. Det kan ha berott på att jag tog in dem för sent. I år är jag därför tidigare ute, och fixade det redan i helgen. 

Här stod alla chiliplantor, 32 stycken, i en pallkrage i kökslandet. Jag grävde upp allihop och tog hem dem. 

Sedan åkte jag och köpte tio stycken terrakottakrukor med fat till dem (får tyvärr inte plats med alla 32). Jag tänkte att det vore snyggt om krukorna var likadana nu när de ska stå så många tillsammans. 

Men innan jag planterade i de nya krukorna la jag dem helt under vatten, ända tills luftbubblorna, som de ni ser på bilden, försvunnit. Det är bra att göra så för att inte krukan ska suga upp vattnet som växten ska ha när man sedan vattnar.

Jag har också hört att det är bra att skölja av rötterna från jord innan man planterar om dem, så att jorden inte för med sig eventuella sjukdomar. Men det kanske är onödigt, eller? Mycket jord blev det i vasken i alla fall. 

Mycket mer trivsamt blev det också med lite grönska i fönstren i lägenheten dit jag nyligen flyttat. Jag köpte nyss också den här byrån, precis i höjd med fönsterbrädan, där chilisarna ska stå. Planen är att det framöver ska bli som en liten chiliutställning med många olika sorter som alla har en fin namnskylt. 

Det enda som oroar mig nu är ifall de kan få någon slags post-traumatisk stress av att plötsligt komma in i värmen? Jag försökte vänja dem lite genom att ha fönstret öppet första dygnet, hoppas att det räckte. Nu är det väl bara att vänta och se...

Ute och åker med komposthinken

Jag vet att jag tjatar, men det är så kul att kompostera! En av mina hinkar hemma har nu blivit komposthink. Och den får följa med på bussen till stugan och tillbaka för att tömmas. 

Det här är min första tömning och jag kan säga att påsen i hinken räckte riktigt länge, för innehållet sjönk ihop lite varje dag.

Det här är livskvalitet för mig, förstår ni vad jag menar?   

Har ni förresten läst mina korta intervjuer med kompostproffs i senaste numret?

Skörda majs – NU!

Färska majskolvar är så himla gott! Och det är nu de är färdiga att skördas. Eftersom jag inte har styrt upp en egen odling än så åkte jag till ett ställe där de har självplock och gav mig ut i deras majsfält. 

Man kan se vilka majskolvar som är mogna genom att de då har en brun vippa på toppen, och så kan man klämma lite på dem för att se om de har blivit tillräckligt tjocka där under blasten.

Verkar de färdiga är det bara att bryta av kolvarna invid stjälken.

Sedan skalar man av blasten innan de vägs. På Edeby gård där jag var kostade majsen 18 kr kilot. 

Vill du också åka dit så ring och kolla öppettiderna först! Edeby gård ligger på Lovön, inte långt från Drottningholm och telefonnumret dit är 08-759 04 01.

Ett annat ställe jag känner till som har självplock av majs är Kalvandö gård på Värmdö. Dit är numret 08-574 201 20. 

Jag åkte direkt till kolonin efteråt och la några stycken på grillen, mums. Plockar man mer än vad man hinner äta upp, kan man förvälla dem och frysa in. Passa på och åk nu innan det är för sent!

Sandra Holmes är en glad trädgårdsamatör och skribent på Allt om Trädgård. Sandra odlar främst grönsaker vid sin kolonistuga och på sin balkong i Stockholm. Här får vi följa henne under odlings-processen, genom framgångar och misslyckanden. Sandras motto är ”just do it”, att man inte behöver kunna allt från början.